Det började 1985 med en B-uppsats om ryttare i Fellingsbro socken åren omkring 1800. Min C-uppsats fortsatte på det uppväckta intresset för det militära indelningsverket. efter ett förslag från mina handledare Janne Backlund och Stellan Dahlgren, började jag undersöka hovrättsassessoren Germund Cederhielms samling (på UUB, handskriftssamlingen) av häradsrättsprotokoll från Östbo härad från 1680- och 1690-talet, med tvister förda av rusthåll, augmentshemman och andra gårdar i det yngre indelningsverket som började organiseras från 1679 och framåt. Det i sin tur väckte intresset för det juridiska systemet och för relationen mellan centralmakt och lokalsamhället. Cederhielms samling med protokoll berodde på hans uppdrag från Kungl. Maj:t att aktivt bistå de indelta hemmanen ägotvister, ytterst för att stärka indelningsverket. Centralmakten kunde alltså sägas ingripa till förmån för en part i en tvist.

Slutet av 1600-talet var det karolinska enväldets tid och en period då centralmakten hävdade sin suveränitet över mer eller mindre självstyrande konstellationer, till exempel över kyrkans anspråk på församlingarnas självstyre eller lokalt inflytande över rättsväsendet. Det har uppmärksammats mycket i tidigare forskning, både i en äldre konstitutionalistisk tradition under 1800-talet och första halvan av 1900-talet som en del i ett intresse för kommunal självstyrelse och senare demokratiseringen av samhället, och en nyare forskningstradition om militärstaten som system, delvis påverkad av ett historiematerialistiskt perspektiv där centralt och lokalt lite grovt skisserat också uppfattades som en klassmakt: aristokratins centralmakt ställd mot böndernas lokalsamhälle.

Ytterligare ett vitalt forskningsläge tog form under 1980- och 1990-talet. Det var forskning om kriminalitet och rättskipning, som antog en mer mentalitets- och kulturhistorisk inriktning, även om den också tog fasta på en motsättning mellan centralmaktens och lokalsamhällets rättskipningsprinciper och intressen som en central del av analysen.

Mitt avhandlingsarbete påbörjades 1989 med detta forskningsläge i ryggen, med en fråga om häradsrätterna var centralmakten eller lokalsamhället som hade det avgörande inflytandet över rättskipning och förvaltning, och med det uppländska häradet Torstuna härad som utvalt undersökningsområde. Efterhand såg jag allt större problem med den inledande frågan och som rörde sig om en vaghet i vad staten/centralmakten och lokalsamhället egentligen var. Var det meningsfullt att förutsätta något lokalsamhälle i Torstuna härad som kunde ha andra intressen än staten? Jag definierade lokalsamhälle som ett nätverk av social interaktion inom ett sammanhållet geografiskt område, konstaterade att häradsrättsprotokollens uppgifter om tvistande parter, vittnen och anhöriga faktiskt gav en utväg att undersöka förekomsten av sådana nätverk och växlade spår till att undersöka om Torstuna härad var ett lokalsamhälle. Mina handledare, Rolf Torstendahl och Stellan Dahlgren, var uppenbart bekymrade över detta och redan då kunde jag förstå varför de varnade mig från att växla spår så långt kommen in i avhandlingsarbetet. Men jag hade verkligen en känsla av att ha kört fast.

Det blev också tunga avslutande år med avhandlingsarbetet som jag aldrig längtat tillbaka till. På slutet blev det också kompromisser mellan vad jag ville genomföra och vad jag kunde genomföra, för att jag skulle bli klar. Men när allt kommer omkring är jag fortfarande mer nöjd med min andra fråga än min första fråga i avhandlingen.